Forskningsnyheter

Här hittar du en samling av upptäckter och utveckling av forskning från Sverige och världen det de senaste månaderna. Nedan finner du ett urval av artiklar att läsa. 

En ny studie visar att chansen att överleva ett hjärtstopp är högre på större sjukhus än på mindre sjukhus.

Forskare jämförde överlevnadsstatistik för patienter som drabbats av hjärtstopp på olika sjukhus i Sverige och fann att överlevnadsgraden var högre på större sjukhus. En möjlig orsak till detta är att större sjukhus oftare har specialiserad personal och bättre utrustning för att behandla hjärtstopp.  

Läs mer på: Störst chans att överleva hjärtstopp på stort sjukhus – | forskning.se 

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar.

En studie vid Göteborgs universitet visar på att en person som var regelbundet aktiv i sitt liv innan insjuknandet hade mindre hjärnblödningar än en person som var inaktiv. Hjärnblödningar är den farligaste versionen av en stroke och kan leda till livshotande tillstånd. Detta är även betydande för uppståndelse av hjärnblödning i djupa delar av hjärnan, som uppstår vid högt blodtryck, och ytliga delar, som påverkas av demenssjukdom och hög ålder, där volymen av blödningen var upp till 50% lägre för aktiva människor när de kom in till sjukhuset. Studien räknande personer som aktiva om de åtminstone utförde en lätt fysisk aktivitet som t.ex. promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans under minst fyra timmar per vecka. 

Läs mer på: Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar – | forskning.se 

FHM efterlyser beredskap för nästa pandemi.

WHO har tagit beslutet att inte längre klassa covid-19 pandemin som ett akut hot mot människors hälsa. Detta är eftersom det finns nu en global grundimmunitet mot covid-19 och att själva virusvarianterna som finns nu är mildare än tidigare. Detta kommer inte påverka svenska folket direkt, utan myndigheten kommer fortfarande vaccinrekommendationer för viruset, främst för personer över 80 och de i riskgrupper som ska vaccinera sig innan sommaren. Därmed är det ytterst viktigt att övervaka virusets utveckling och införa långsiktiga och förebyggande insatser för nästkommande pandemi. Vi i Sverige måste säkerställa att alla i befolkningen har lika möjligheter till en god hälsa även under en pandemi.  

Läs mer på: FHM efterlyser beredskap för nästa pandemi – LäkemedelsVärlden (lakemedelsvarlden.se) 

Njurskada kan öka risken för hjärtsjukdomar.

Forskare  har funnit att olika typer av njurskador, bland annat kroniska njursjukdomar, är förknippade med en större risk att utveckla hjärtsjukdom. Kroniska njursjukdomar kan uppstå från diabetes, högtblodtryck, obesitet, ålder, genetiskt, och tidigare njurskador. På grund av dessa typer av kroniska sjukdomar ökar risken därmed avsevärt för hjärt- och kärlsjukdomar, men det kan även finnas andra orsaker varför risken ökar. Det kan exempelvis vara att njurarna inte längre kan rensa ut de restprodukter som kroppen inte behöver. 

Läs mer på: Kidney damage can increase your risk of heart disease (medicalnewstoday.com) 

Koloncancer i ungdomar ökar. Här är 4 tecken att hålla utkik efter.

Enligt forskare har koloncancer i ungdomar har nästan dubblats de senaste åren. Det har visats sig att fyra tecken/symptom har kunnat koppla till en ökad risk av tidig koloncancer bland unga vuxna, som kännetecknas med buk/buksmärtor, rektal blödning, diarré, och järnbristanemi. Utöver detta är det även faktorer som familjehistoria av tjocktarms- och ändtarmscancer i nära släkten (såsom förälder, barn eller syskon) utan en identifierbar genetisk mutation, högt kolesterol eller triglycerider och ökad alkoholkonsumtion som kan ge ökad risk. 

Läs mer på: Colon cancer in younger adults: 4 signs and symptoms to look out for (medicalnewstoday.com) 

Forskning kan visa på varför kvinnor med ms mår bättre vid en graviditet:

Vid multipel skleros försämras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar det fett som skyddar nervtrådarna. Vid graviditeten dämpas immunförsvaret, specifikt med T-celler som är både centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under en graviditet. Förändringen av T-cellerna under graviditeten dämpar symptomen för MS och den största förändringen sker under sista tredjedelen av graviditeten. Efter graviditeten ser man att förändringen går tillbaka och sjukdomen återgår till den det var innan. 

Läs mer på: Därför mår kvinnor med MS bättre när de är gravida – | forskning.se

Så kämpar ögats muskler emot vid ALS:

Forskare I Umeå kan ha hittat en förklaring varför just ögat bibehåller sin rörlighet så länge med ALS. Medan resten av kroppens muskelfibrer förtvinas tror forskarna att ögats muskelfiber står emot att dö bort och dessutom att de vid ALS ökar i antal jämfört med andra fiber. Dessa fiber blir därför motståndskraftiga till ALS och med mer forskning kan dessa typer av muskler implementeras i resten av kroppen som förtvinas vid ALS.

Läs mer på: Så kämpar ögats muskler emot vid ALS – | forskning.se