Forskningsnyheter oktober

Här hittar du återigen en samling av upptäckter och utveckling av forskning från Sverige och världen de senaste månaderna. Nedan finner du ett urval av artiklar att läsa. Trevlig läsning! 

 

HUR OCH VARFÖR PÅVERKAR TARMHÄLSAN HJÄRTHÄLSAN?

Läkare tror att det finns en länk mellan hjärtat och tarmen som förmedlas av tarmflorans hälsa och balans. 

”Att hålla tarmfloran frisk anses allt oftare vara av avgörande betydelse för alla våra organ – inklusive hjärtat och artärerna”, säger Dr. Lebowitz. ”Vi vet att detta är den kanske främsta orsaken till många hälsoproblem idag, särskilt när det gäller hjärtat. Tarmfloran spelar en stor roll när det gäller att motverka inflammation”, fortsätter han. 

Med så många bevis som pekar på en koppling mellan tarmfloran och hjärt-kärlhälsan är det viktigt att följa en hälsosam kost som är rik på livsmedel som hjälper de goda bakterierna i tarmen. Fiber och grönsaker har bland annat bevisats att bidra till en hälsosam tarmflora. 

Läs mer om vilka livsmedel som är bäst för din tarm (Länk på engelska): www.medicalnewstoday.com/articles/how-and-why-does-gut-health-influence-heart-health 

EN NATURLIG KOMPONENT FRÅN BROCCOLI KAN BIDRA TILL ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA STROKE

Varje år drabbas cirka 15 miljoner människor i världen av stroke. Forskare från Heart Research Institute i Australien har funnit att en naturlig kemikalie som finns i broccoli kan bidra till att både förebygga och behandla stroke. 

”Broccoli och andra korsblommiga grönsaker har utvecklats till att producera en unik klass av naturliga produkter som kallas isotiocyanater, kända för sina kemopreventiva och neuroskyddande egenskaper”, förklarar Dr. Liu. 

Den huvudsakliga behandlingen av stroke är att använda läkemedel som tPA för att bryta ner blodproppar, vilket vanligtvis har en framgångsgrad på 20%. Forskare fann att tillsats av den broccolihärledda komponenten till tPA ökade medicinens framgångsgrad till 60%. 

Läs mer om denna komponent här (länk på engelska): www.medicalnewstoday.com/articles/natural-compound-derived-broccoli-help-prevent-treat-stroke 

SÅ LÄKER FISKENS NERVCELLER RYGGMÄRGSSKADOR

Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt att zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. I en ny studie kan forskare visa att nervcellerna hos vuxna zebrafiskar direkt börjar samarbeta efter en ryggmärgsskada, något som håller cellerna vid liv och stimulerar läkningsprocessen. 

Nervcellerna bildar små kanaler som kallas gap junctions. Dessa kanaler skapar därmed en direkt förbindelse mellan nervcellerna och möjliggör ett utbyte av viktiga biokemiska molekyler, som gör att cellerna kan kommunicera och skydda varandra. Forskare hoppas på att detta öppnar för en ny behandling där mänskliga nervceller lär sig att bete sig på samma sätt som zebrafiskarnas efter en skada. 

Läs mer om zebrafiskarnas nervceller här: www.forskning.se/2024/05/27/sa-laker-fiskens-nervceller-ryggmargsskador/ 

NY DIABETESMEDICIN KAN MINSKA RISKEN FÖR DEMENS

Personer med typ 2-diabetes har en större risk att utveckla demens. En studie fann att patienter som behandlats med mediciner som kallas GLP-1-agonister, eller GLP-1-analoger (som Ozempic), hade 30% lägre risk att utveckla demens än de som använde sulfonylurea. Jämfört med DPP-4-hämmare där risken var 23 procent lägre. Detta kan hjälpa läkare att välja rätt läkemedel för äldre patienter med diabetes typ 2. Dock behövs mer forskning på GLP-1-agonister för att säkerställa dess effektivitet mot demens. 

Klicka på länken för att läsa mer om den nya diabetesmedicinen: www.forskning.se/2024/06/24/ny-diabetesmedicin-kan-minska-risken-for-demens 

ATT FASTA KAN FÖRBÄTTRA BALANSEN I TARMFLORAN HOS PERSONER MED FETMA

Studier har visat att personer med fetma ofta har en mindre varierad tarmflora än personer med en hälsosam vikt. Tarmfloran består av bakterier, arkéer, virus och eukaryota mikrober som lever i och på våra kroppar. En frisk vuxen person har cirka 1 000 olika bakteriearter, varav de flesta av dem finns i tarmen. Det finns allt fler bevis för att en frisk och mångsidig tarmflora kan vara till nytta för hälsan. En ny studie tyder på att intermittent energirestriktion (IER) inte bara hjälper personer med fetma att gå ner i vikt, utan också kan förändra deras tarmflora. 

Vill du läsa mer? Gå in på länken för att läsa hela artikeln (Länk på engelska): www.medicalnewstoday.com/articles/fasting-may-improve-gut-microbiome-balance-in-people-with-obesity 

BRA VÅRD BÖRJAR MED PERSONALEN

Framtidens äldreomsorg står inför flera stora utmaningar. Den kanske viktigaste handlar om att lyssna på och ta hand om personalen. Det stärker kvaliteten och gynnar i slutändan de äldres hälsa och välbefinnande, visar forskning. En studie visar på en bättre arbetsplats där personalen själva kan känna att de får styra och påverka sitt arbete kan leda till att äldreomsorgen känns mer hemtrevlig och även större nöjdhet hos äldre personerna. Dessutom är det också tillgången, men även utnyttjande, till utemiljön viktig. Här är det också essentiellt att ha teknik som fokuserar på vårdens behov som ska underlätta för personal att ta hand om de äldre.   

Vill du veta mer? Klicka på länken för att komma till artikeln: www.forskning.se/2024/06/14/bra-vard-borjar-med-personalen 

NATUR RUNT KNUTEN KOPPLAS TILL BÄTTRE PSYKISK HÄLSA

Enligt en studie gynnas människors psykiska hälsa av grönska nära hemmet. Det minskar även behovet upp till 20% på antidepressiva läkemedel. Även stress och sömn påverkades positivt av att ha grönområden nära hemmet. Grönskan skyddar även från andra stressmoment som trafikbuller, luftföroreningar och extrem hetta. 

Klicka på länken för att läsa mer: www.forskning.se/2024/06/13/mer-natur-vid-bostaden-minskar-risken-for-antidepressiva-lakemedelsuttag 

KRONISK HOSTA KAN VARA ÄRTFLIGT

Över tio procent av befolkningen i Sverige har kronisk hosta. Det kan leda till sämre livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och röstbesvär. Det finns idag inte tillräckligt med kunskap för att se vad som orsakar hosta och hur man behandlar den på bästa sätt. En studie visar att 1-2 % av befolkningen sökte vård för kronisk hosta under 2016–2018. De flesta hade haft hosta i många år. Majoriteten av patienterna var kvinnor mellan 40 och 60 år. Kvinnor verkar generellt ha en något mer känslig hostreflex än män. En annan studie visar att hosta kan vara ett ärftligt fenomen. Det visade sig att om en förälder har kronisk torrhosta, är det mer än 50 procent ökad sannolikhet att även barnet har dessa problem. Sambandet var oberoende av faktorer som astma, biologiskt kön och rökning. 

Läs mer om ärftligheten av kronisk hosta: www.forskning.se/2024/08/19/kronisk-hosta-kan-vara-arftligt