Forskningsnyheter

Här hittar du en samling av nyheter om genombrott och utvecklingen av forskning från Sverige och världen. Titta nedan för att läsa de utvalda artiklarna! 

SÅDAN BLODSOCKERNIVÅ SKA MAN HA FÖR ATT UNDVIKA SKADOR PÅ ÖGON OCH NJUREN  

Efter att ha följt patienter med typ 1-diabetes i 30 år har forskare vi Linköpings universitet nu konstaterat en optimal långtidssockersnivå. Långtidssocker är det blodsocker man har i genomsnitt under flera månader.  

Blodsockret ska nämligen ligga under 53 mmol/l för att undvika skador på ögon och njuren i 30 år efter diagnos. Vidare forskning behövs för att kunna justera den exakta gränsen för patienter som har levt med typ 1-diabetes längre än 30 år.  

Enligt forskarna att känna till den långtidssockernivån kan hjälpa motivera patienter med typ 1-diabetes att hålla blodsockret nere.  

Läs hela artikeln här. 

GODA NYHETER FÖR KAFFEDRICKARE – KAFFE KAN FÖRLÄNGA LIVET  

Enligt forskare kan kaffe förlänga livet och minska risken för olika sjukdomar.  

Kaffe har kopplats till lägre risk av hjärt-kärlsjukdomar och skador på njuren, oavsett om det innehåller koffein eller inte. Kaffe med koffein kan däremot minska risken för arytmi.  

Prof. Peter Kistler från Baker Heart and Diabetes Research Institute i Melbourne, Australien säger att det inte är farligt att fortsätta dricka kaffe om man har fått en hjärtsjukdomsdiagnos, vilket man trodde förr. Tvärtom, att dricka 2-3 kaffekoppar om dagen kan ha en skyddande effekt på hjärtat.  

Hela artikeln kan läsas här på engelska. 

ANLEDNINGEN TILL DEN ÖKADE RISKEN FÖR URINVÄGSINFEKTION HOS PERSONER MED DIABETES  

Forskare vid Karolinska Institutet har nu hittat anledningen till den ökade risken för urinvägsinfektion hos personer med diabetes. 

Diabetespatienter har antigen blivit mindre känsliga mot insulin eller har deras kropp slutat tillverka ämnet. I båda fall ökar glukosnivåer i blodet, vilket har kopplats till minskade nivåer av psoriasin.  

Psoriasin är en antimikrobiell peptid som ingår i det medfödda immunförsvaret. Ju lägre nivåer av psoriasin, desto sämre funktion av skyddande celler i urinblåsan, vilket då ökar risken för infektioner. Hos personer med diabetes kan urinvägsinfektioner leda till blodförgiftning eller sepsis, men forskare har nu konstaterat att behandling med östrogen har en positiv effekt på psoriasisnivåerna och bakteriemängder i urinblåsan.  

Detta gör forskargruppen hoppfull att i framtiden kommer infektionsrisken hos diabetespatienter minskas.

Du kan läsa hela artikeln här. 

TVÅ PORTIONER AV GRÖNSAKER OM DAGEN KAN SKYDDA ÄLDRE MOT INFLAMMATION 

Forskning från Örebro universitet visar att två portioner av grönsaker om dagen minskar risken för inflammation hos äldre. Detta resultat är oberoende av andra faktorer som till exempel fysisk aktivitet eller mängden kroppsfett.  

Enligt forskarna visar sig nivåerna av den inflammatoriska markören interleukin-6 vara betydligt lägre hos personer som äter två portioner av grönsaker dagligen. Frukt verkar inte ha samma effekt.  

Det rekommenderade dagliga intaget av grönsaker är fem knytnävsstora portioner, men nu har forskare konstaterat att två portioner räcker för att främja sin hälsa även om man inte lyckas att nå det rekommenderade intaget.  

Forskarna hoppas att deras studie kan hjälpa till att främja äldres hälsa.  

Klicka här för att läsa mer. 

EN AV DE VANLIGASTE INFLUENSAVARIANTERNA VERKAR HA FÖRSVUNNIT  

Enligt influensaexperter kan en av de tidigare vanligaste varianterna av influensa B ha försvunnit.  

Den varianten, som har beteckningen B/Yamagata, har orsakat en svår influensasäsong 2017. Sedan 2020 har den dock knappt rapporterats i de globala övervakningssystemen.  

Det är möjligt att varianten har blivit utrotad under COVID-19-pandemin eftersom någonting liknande hände 2009. Då utrotades an variant av influensa A på grund av svininfluensapandemin.  

Experterna är osäkra om B/Yamagata har försvunnit totalt men hoppas att ta reda på det snart då testning genomförs nu över hela världen.  

Här kan du läsa mer om detta. 

BARK PÅ ÄPPLETRÄD KAN MÖJLIGTVIS FÖRBÄTTRA HEMDIALYS  

Enligt forskare från Lund Universitet kan ett ämne som finns i äppleträdet förbättra dialys.  

Vid svår njursvikt behöver patienter dialys för att ta bort slaggprodukter och överflödigt vatten från blodet. Ett sätt av att göra denna behandling är påsdialys som kan göras hemma av patienten.  

Ett stort problem med påsdialys är att glukos försvinner från dialysvätskan och absorberas av patienten. På grund av detta blir vattenborttaggningen mindre effektiv och patienten går upp i vikt.  

I en studie som har gjorts på råttor visas det att floretin, ett ämne som finns i barken på äppelträd, kan blockera glukoskanaler, vilket minskar glukosupptaget med 30 procent.  

Forskarna hoppas att kunna testa detta på människor snart.  

Lär dig mer här. 

INFLAMMATION FÖRSTÄRKER RISKFAKTORER VID SCHIZOFRENI  

Schizofreni är en psykossjukdom som kopplades tidigare till olika genetiska riskfaktorer. De som drabbas av sjukdomen har visats att ha färre synapser, det vill säga kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan.  

För några år sedan visade forskare vid Karolinska Institutet att nedbrytningen av synapser vid schizofreni påverkas av en riskvariant som kopplades till ett särskilt protein, C4A.  

Nu har ett experiment visat att två olika ämnen som produceras vid inflammation stimulerar produktion av C4A-proteinet. Detta betyder att inflammation förstärker de genetiska riskfaktorer.  

Forskare hoppas att deras fynd kan leda till bättre behandlingar och hjälpa de som finns i riskgruppen innan sjukdomen utvecklas.  

Klicka här för att läsa artikeln.

FORSKARE KAN NU DIAGNOSTISERA ALZHEIMER INNAN SYMPTOM MÄRKS  

Forskare vid Lund universitet har hittat ett sätt på att diagnostisera Alzheimer i ett mycket tidigt skede. 

Alzheimers sjukdom är en form av demens som är kopplad till två proteiner i hjärnan: beta-amyloid och tau. Alzheimer diagnostiseras hos patienter med förhöjda nivåer av dessa proteiner samt kognitiva problem.  

Förändringar i hjärnan sker dock vanligtvis mellan tio och tjugo år innan symtom upplevs, vilket betyder att Alzheimers sjukdom är mycket svårt att diagnostisera i ett tidigt skede.   

I en ny studie har forskare använt en PET-kamera för att studera proteinerna i deltagarnas hjärnor. Risken för de deltagare som hade både beta-amyloid och tau i hjärnan att utveckla Alzheimer visade sig att vara mellan tjugo och fyrtio gånger högre än hos de andra. Enligt forskarna betyder det att Alzheimer kan diagnostiseras så fort som de två proteinerna upphittas i hjärnan istället för att vänta tills de kognitiva symtomen märks. 

Forskarna hoppas att tack vore deras fynd kommer många patienter att få hjälp i ett mycket tidigt skede av sjukdomen.  

Här kan du läsa artikeln.