Förstå klinisk forskning bättre

“Jag vill inte vara en försökskanin.” – Många av oss har antingen hört eller sagt denna fras själva när vi har ställts inför möjligheten att delta i klinisk forskning. Men hur mycket vet vi egentligen om klinisk forskning och kliniska studier? Trots ett ökat intresse inom området kan det vara svårt att hitta tillgänglig och tillförlitlig information om just klinisk forskning. 

Vi har därför skapat en serie artiklar som adresserar de mest ställda frågorna associerat med klinisk forskning. “Förbättrandet av livskvalitet och förväntad livslängd, och möjligheten att bota fler och fler sjukdomar är till stor del beroende av utvecklingen av nya och mer effektiva terapeutiska alternativ genom klinisk forskning”, förklarar Birgit Hauggaard, chefssjuksköterska i det danska patientforumet, Forskningspanelet.dk.    

Definition av klinisk forskning:

Med primärt fokus på läkemedelsforskning så syftar klinisk forskning till att fastställa effektivare metoder för förebyggande av diagnos eller behandling av sjukdomar. Klinisk forskning kan även öka förståelsen för sjukdomar och bidra till att ge stödjande vård till patienter. 

Olika typer av klinisk forskning för olika syften: 

  • Bedömning av den potentiella effekten och säkerheten hos ett nytt läkemedel eller ny behandling 
  • Testning av varierande doseringar och nya administreringsvägar för ett befintligt läkemedel 
  • Utvärdering av den potentiella effekten av ett marknadsfört läkemedel på en sjukdom som skiljer sig från dess nuvarande användning 

Människokroppen är en ytterst komplicerad mekanism som fungerar på ett unikt sätt. Hittills har ingen modell lyckats replikera vår kropp på ett heltäckande sätt. Klinisk forskning spelar därför en avgörande roll för att säkerställa att nya behandlingar är effektiva och säkra. Samtidigt bidrar den kliniska forskningen till att patienterna alltid erbjuds optimala behandlingsalternativ. 

 

Etiska och vetenskapliga riktlinjer:

Klinisk forskning bedrivs enligt strikta etiska och vetenskapliga riktlinjer, som prioriterar patienternas hälsa och integritet framför allt annat. 

Etiksprövningsmyndigheten är en myndighet som värnar om människan i forskningen och är en sammanslutning som består av hälso- och sjukvårdspersonal och icke-medicinskt utbildade medlemmar. Deras ansvar omfattar att skydda rättigheterna och välbefinnandet för deltagare som deltar i forskningsprojekt. De övervakar godkännandet av enskilda forskningsprojekt med fokus på deltagarnas välbefinnande. 

Internationella organisationer, såsom Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) i Europa, har till uppgift att bedöma nya läkemedel och bevilja tillstånd för deras kommersiella distribution. Potentiella deltagare informeras grundligt med exakt information om prövningsförfarandena, och de har möjlighet att när som helst avbryta sitt deltagande. 

”Att delta i klinisk forskning är ett personligt beslut; att vara informerad och noggrant överväga alla potentiella fördelar och risker är avgörande komponenter i beslutsprocessen”, försäkrar Birgit. 

Vill du veta mer om klinisk forskning? 

Är du nyfiken om vad de olika faserna i en klinisk studie består av och vem som kan delta? Undrar du vilka risker och fördelar som finns om du skulle bli aktuell för en klinisk studie?  

Då är du på rätt plats!  

I våra kommande tre artiklar kommer vi att gå igenom några av de huvudsakliga begreppen inom klinisk forskning. Detta för att förse medlemmarna i Forskningspanelen med värdefull information, dels för att öka medvetenheten, dels för att hjälpa dig göra ett informerat val om du blir aktuell för en klinisk studie. Nu kör vi! 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *