fbpx

Kardiovaskulär sjukdom

Kardiovaskulär sjukdom beror i de flesta fall på åderförkalkning, eftersom det gör att kärlen blir smalare och mindre flexibla. Kroppens blodkärl transporterar blod genom kroppen vilket levererar både syre och näringsämnen efter behov. Åderförkalkning reducerar det tillgängliga utrymmet för effektivt blodflöde, vilket minskar mängden syretillförsel till drabbade områden. Åderförkalkning kan utvecklas redan i tjugoårsåldern, och antalet drabbade ökar med stigande ålder.

Flera riskfaktorer bidrar till åderförkalkning:

  • Rökning
  • Ökad kolesterolhalt i blodet
  • Ärftlighet för åderförkalkning
  • Typ I- och typ II-diabetes
  • Högt blodtryck
  • Fetma
  • Stress
  • För lite motion

Vad är de olika typerna av hjärt-kärlsjukdom?

Hjärt-kärlsjukdom innefattar flera olika tillstånd som påverkar kärlen i hjärtat och resten av kroppen. Sjukdomarna orsakas främst av åderförkalkning på grund av blodfetter i artärväggarna, vanligen kallad plack.

Vad är symtomen på hjärt-kärlsjukdom?

Symtom i hjärtat är huvudsakligen angina pectoris (kärlkramp) och i allvarliga fall blodproppar i hjärtat. Åderförkalkning i hjärnan kan orsaka tillfällig eller permanent förlamning och talsvårigheter. Åderförkalkning i benen kan orsaka muskelsmärta vid promenader (claudication) och kan leda till nekros.

Typer av hjärt-kärlsjukdomar

Hjärtstopp

Förekommer då hjärtat förlorar sin pumpande förmåga, vilket i sin tur leder till syrebrist. Detta kan ha flera olika orsaker, så som onormala hjärtrytmer och hjärtinfarkt.

Angina pectoris / kärlkramp

Bröstsmärta som orsakas av förkalkning och förträngning av hjärtats kranskärl.

Hjärtsvikt

Det betyder att hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod. Hjärtinsufficiens kan vara ett resultat av blodproppar i hjärtat, hjärt-kärlsjukdom, obehandlad hypertension eller förmaksflimmer. Symtom är andfåddhet, trötthet, vätska i kroppen och svullna ben.

Förmaksflimmer

Är ett tillstånd där hjärtslaget blir oregelbundet eftersom den normala pulsledningen i hjärtat inte fungerar. Symtom är hjärtklappning, snabb puls eller hjärtsvikt med andfåddhet.

Arytmi

Är när hjärtat inte slår i normal takt. Detta kan bero på ett snabbt hjärtslag som vid förmaksflimmer, extra hjärtslag, oregelbundna hjärtslag eller långsam puls.

Hjärtklaffssjukdom

Kan vara både förträngningar och läckage av hjärtklaffarna. Detta beror vanligtvis på ålder men kan också orsakas av hjärtinfarkt. Vissa läckor beror på hjärtsvikt. Det kan orsaka andnöd och hjärtarytmi.

Inflammation i hjärtat

Förekommer oftast hos patienter med hjärtklaffssjukdom. Symtom börjar vanligen med långa perioder av feber och trötthet tillsammans med viktminskning. Symptom relaterade till hjärtat visar sig vanligtvis efter att de initiala symtomen har upplevts.

Kardiomyopati

Är en sjukdom i hjärtmuskeln av okänd orsak. Som regel är hjärtat betydligt förstorat och pumpar inte effektivt på grund av detta. Det kan leda till hjärtsvikt, angina pectoris och hjärtarytmi.

Symtom på åderförkalkning i kranskärlen runt hjärtat

Vid mild åderförkalkning – inga symtom
Vid svår åderförkalkning – angina pectoris/kärlkramp
Om ett av kranskärlen är överbelastat kan det leda till blodpropp i hjärtat.
Bröstsmärta, utlöst av fysisk ansträngning, ofta med utstrålning till vänster arm (angina pectoris).

Symtom på åderförkalkning i kärlen i hjärnan

Blodpropp i hjärnan.
Minskande mentala förmågor på grund av flera mindre blodproppar i hjärnan.

Symtom på åderförkalkning i kärlen i benen

Muskelvärk i benen, oftast i vadmusklerna under kortare eller längre promenader. Smärtan går över efter 5–10 minuters vila. Smärtan orsakas av minskad syreförsörjning till musklerna på grund av de trånga blodkärlen. Mer allvarlig åderförkalkning kan orsaka sår och nekros i tårna och fötterna. Blodproppar kan också förekomma i benen.

Behandling

Förebyggande av åderförkalkning i blodkärlen

Ingen rökning
Hälsosam kost: grönsaker, fullkorn, fettfri och varierat. Undvik mättade fettsyror
Om överviktig: viktminskning
Träna minst en halvtimme eller en timmes promenad varje dag
Om du är diabetiker – kontrollera dina blodsockernivåer
Om du har högt blodtryck – kontrollera ditt blodtryck

Hur organiseras forskningen?

Forskning börjar med primärforskare, vilka kan vara läkare, apotekare eller biokemister. De kan jobba antingen inom läkemedelsindustrin eller på oberoende forskningsinstitut och de experimenterar med genterapi, nya aktiva ämnen och ny teknik. När ett nytt läkemedel har utvecklats i laboratoriet börjar prov på möss eller råttor för att testa läkemedlets effekter.

Om resultatet av djurförsöket visar sig framgångsrikt är nästa steg att testa läkemedlet på människor. Detta görs genom kliniska prövningar vilka genomförs på sjukhus och kliniker. Det är här, på sjukhusen och klinikerna, som ansvaret för nästa steg av forskningen tilldelas studiens sjuksköterskor och läkare. Dessa roller benämns som utredare/investigator. Primärforskarna får inte vara inblandade i de kliniska prövningarna, för att inte kunna påverka resultatet.

Innan en klinisk studie kan börja måste den godkännas av hälsovårdsmyndigheterna i varje land där studien äger rum. Den medicinska prövningen, i form av ett protokoll, beskriver i detalj syftet med studien liksom hur den ska genomföras. Dessutom måste en etisk kommitté i alla deltagande länder godkänna studien efter noggrant beaktande av deltagarnas etiska skydd. De kliniska prövningarna genomförs i fyra faser.

Det börjar med fas 1, med ett litet antal deltagare och fortsätter till fas 4, med flera tusen deltagare. Det tar normalt 3–4 år, från början av den kliniska prövningen, tills det nya läkemedlet är klart att introduceras på marknaden. Inte alla kliniska prövningar har det positiva resultatet av ny medicinsk utveckling. Om du vill läsa mer om de olika faserna av klinisk forskning – klicka här.