Bli medlem

Att kunna flera språk kan stödja hjärnhälsan

Att lära sig främmande språk underlättar kommunikation och ger möjlighet att lära känna andra kulturer, men det kan också fungera som hjärnträning. När vi talar ett annat språk väljer hjärnan rätt ord och grammatiska regler samtidigt som den håller koll på andra språk som inte används just då.

Hur påverkar flerspråkighet hjärnan?

Forskning visar att hjärnan kan använda liknande nervnätverk när vi talar olika språk. Detta visar på hjärnans stora flexibilitet och förmåga att anpassa sig till olika uppgifter.

En studie med över 86 000 personer från 27 europeiska länder visade att flerspråkighet kan vara kopplad till ett långsammare biologiskt åldrande. Andra resultat tyder på att personer som kan mer än ett språk oftare har en hjärna som ser yngre ut än deras faktiska ålder.

Det betyder dock inte att språkkunskaper i sig stoppar åldrandeprocessen. Hjärnhälsan påverkas även av faktorer som fysisk aktivitet, utbildning, sociala relationer, kost och den allmänna hälsan.

Vikten av att använda språk regelbundet

Fördelarna kan inte bara bero på hur många språk man kan, utan också på hur ofta de används. Dagliga samtal, läsning eller arbete på ett annat språk kan aktivera minnet och uppmärksamheten mer intensivt än att använda språket mer sporadiskt.

Flerspråkighet kan också vara en av de faktorer som bidrar till så kallad kognitiv reserv – hjärnans förmåga att behålla sin funktion trots åldrande eller sjukdom.

Är det värt att lära sig ett nytt språk som vuxen?

Du kan börja lära dig ett nytt språk i vilken ålder som helst. Du behöver inte bli helt flytande direkt – att regelbundet lära sig nya ord, lyssna på inspelningar eller ha enkla samtal aktiverar också hjärnan.

Dagens forskning visar inte att flerspråkighet förebygger demens. Däremot tyder resultaten på att det kan vara en av flera faktorer som stödjer hjärnans flexibilitet och förmåga att anpassa sig genom hela livet.

Nikotin kopplas till psykisk ohälsa hos unga

Ny forskning visar att nikotinanvändning bland unga kan vara kopplad till en ökad risk för psykisk ohälsa. Studien lyfter vikten av att bättre förstå hur nikotin påverkar den unga hjärnan och hur användningen kan hänga samman med exempelvis ångest och nedstämdhet.

Unga hjärnor kan vara extra känsliga

Under ungdomsåren genomgår hjärnan fortfarande en viktig utveckling. Nikotin påverkar hjärnans belöningssystem och signalsubstanser, vilket kan påverka bland annat humör, stress och beroendeutveckling.

Forskare undersöker därför hur nikotin kan påverka ungas psykiska hälsa och varför vissa personer verkar vara mer känsliga än andra.

Viktigt att förstå sambandet

Resultaten visar ett samband mellan nikotinanvändning och psykisk ohälsa, men mer forskning behövs för att förstå exakt hur sambandet ser ut. Forskare vill bland annat undersöka om nikotin kan bidra till psykiska besvär eller om personer som redan mår dåligt löper större risk att börja använda nikotin.

Forskning kan bidra till bättre stöd

Genom att öka kunskapen om nikotinets påverkan på unga kan forskare, vårdpersonal och samhället bättre förebygga problem och skapa rätt stöd för unga som använder nikotin.

Forskning om nikotin och psykisk hälsa är en viktig del i arbetet för att förstå hur vi kan skydda ungas hälsa och förebygga framtida ohälsa.

Källa: Gender-Specific Associations Between Tobacco and Tobacco-Free Nicotine Use and Symptoms of Anxiety and Depression in Swedish Adolescents

Sex-specific associations between tobacco use and youth mental health: prospective and cross-sectional findings from Swedish adolescents

Fas 3-resultat för behandling av hepatit B visar på funktionellt botemedel för 1 av 5 personer

En experimentell behandling för kronisk hepatit B har visat lovande resultat i två stora fas 3-studier. Omkring en av fem deltagare uppnådde en funktionell bot efter att ha genomgått en begränsad behandlingsperiod. Studierna omfattade fler än 1 800 vuxna i 29 länder och utvärderade bepirovirsen, en behandling som är utvecklad för att hjälpa immunförsvaret att återfå kontrollen över viruset, snarare än att enbart hålla det under kontroll.

Idag behöver de flesta personer med kronisk hepatit B ta antiviral behandling livet ut, eftersom befintliga behandlingar sällan eliminerar viruset helt. I studien uppnådde cirka 20 % av deltagarna som fick bepirovirsen ett varaktigt funktionellt botemedel, jämfört med 0 % av deltagarna som fick placebo. Resultaten var ännu bättre, omkring 26 %, hos deltagare som hade lägre virusnivåer vid studiens start.

Ytterligare forskning behövs för att förbättra behandlingsresultaten och utvärdera långsiktiga effekter. Resultaten representerar dock ett viktigt steg mot nya behandlingsalternativ för de mer än 250 miljoner människor världen över som lever med kronisk hepatit B.

Läs mer här (länk på engelska)

Kreatintillskott kan bli ett nytt verktyg i kampen mot cancer

Ny forskning tyder på att kreatintillskott, som traditionellt används för att bygga muskler, kan ha potential att hämma tumörtillväxt. Studier visar att kreatin påverkar cellernas energimetabolism och kan göra det svårare för cancerceller att växa och sprida sig.

Forskningen, som har utförts i laboratoriemiljö och med djurmodeller, öppnar för möjligheten att använda kreatin som ett komplement till traditionell cancerbehandling. Även om resultaten är lovande, understryker forskarna att mer klinisk forskning på människor krävs innan man kan dra slutsatser om säkerhet och effektivitet.

Kreatin är redan ett välkänt tillskott inom idrott och träning, vilket gör det till ett spännande potentiellt nytt verktyg mot cancer. Om framtida studier bekräftar effekterna kan kreatin bidra till nya strategier för att bromsa tumörtillväxt och förbättra behandlingsresultatet.

Intresserad av att läsa mer? Klicka här

Aktiviteter kan stärka livskvaliteten vid psykisk sjukdom

Ny forskning visar att meningsfulla aktiviteter kan förbättra livskvaliteten för personer med psykiska sjukdomar. Genom att delta i aktiviteter som ger social kontakt, fysisk träning eller kreativt uttryck kan individer uppleva ökad kontroll, mening och välbefinnande.

Studien betonar att det inte handlar om att ersätta medicinsk behandling, utan om att komplettera vården med vardagliga och sociala aktiviteter som stödjer återhämtning och stärker mental hälsa. Forskare pekar på vikten av att individanpassa aktiviteterna efter intresse, förmåga och behov för att uppnå bästa effekt.

Resultaten visar också att deltagande i dessa aktiviteter kan minska känslor av ensamhet, öka självkänsla och ge en större känsla av sammanhang i livet. Detta understryker hur viktigt det är att integrera aktivitet och socialt stöd i behandling och rehabilitering för psykisk ohälsa.

GLP-1-läkemedel kan skydda lungor efter COVID-19

Forskare undersöker nu om GLP-1-läkemedel, som används mot typ 2-diabetes och fetma, kan bidra till att förebygga ärrbildning i lungorna efter en COVID-19-infektion. Läkemedel som Ozempic och Victoza verkar genom att påverka blodsocker och metabolism, men nya studier tyder på att de också kan ha antiinflammatoriska effekter i lungvävnad.

Långvariga komplikationer efter COVID-19, som lungfibros, kan leda till andningssvårigheter och nedsatt livskvalitet. I laboratoriestudier och djurmodeller har forskare sett att GLP-1-agonister kan reducera inflammation och ärrbildning i lungorna, vilket öppnar för framtida behandlingar för personer med långtidscovid eller hög risk för lungkomplikationer.

Forskarna betonar att resultaten hittills är preliminära och att mer klinisk forskning behövs för att bekräfta effekterna hos människor. Om GLP-1-läkemedel visar sig ha samma skyddande effekt i kliniska studier, kan det bli ett värdefullt verktyg för att förebygga långsiktiga lungproblem efter COVID-19.