Bli medlem

Nästan hälften av personer med KOL använder inhalatorn fel

För personer med KOL är inhalatorn en viktig del av behandlingen. Men en ny studie från Örebro universitet visar att många patienter gör fel när de använder sin inhalator – något som kan göra att läkemedlet inte får full effekt.

Vanliga fel vid användning

I studien undersöktes hur 183 personer med KOL använde sina inhalatorer. 45 procent gjorde minst ett fel. Forskarna identifierade både problem med hur inhalatorn hanterades och med själva inhalationstekniken.

Det vanligaste var fel i hanteringen av inhalatorn. Om tekniken inte fungerar som den ska, kan det innebära att rätt mängd läkemedel inte når lungorna.

Extra utbildning kan göra skillnad

Forskarna undersökte också om extra utbildning kunde förbättra användningen. Personer som hade gjort fel fick ett extra utbildningstillfälle där de fick träna på sin andningsteknik med inhalatorn.

Resultaten visade att utbildningen förbättrade patienternas förmåga att använda inhalatorn. Samtidigt hade bara 44 procent av patienterna i studien tidigare fått utbildning i inhalationsteknik.

Forskarna menar därför att utbildning om inhalatorer behöver erbjudas tidigare i sjukdomsförloppet och till fler patienter.

Viktigt med tid för patienten

Studien lyfter också fram behovet av bättre förutsättningar för vårdpersonal. Astma- och KOL-sjuksköterskor uppger bland annat att det finns behov av mer utbildning och fortbildning i inhalationsteknik samt mer tid för patienterna.

För personer med KOL kan det därför vara värdefullt att regelbundet gå igenom sin inhalationsteknik tillsammans med vårdpersonal. Rätt teknik kan vara en viktig del av att behandlingen fungerar så bra som möjligt.

Forskning kan bidra till bättre KOL-vård

Resultaten visar hur viktigt det är att inte bara ha tillgång till rätt läkemedel, utan också att få rätt stöd för att använda det. Genom forskning kan vården få bättre kunskap om vilka insatser som kan hjälpa personer med KOL att få ut mer av sin behandling.

Källa: Örebro Universitet – Optimization of inhaler use in patients with COPD

Kvinnor missar ofta varningstecknen för hjärt-kärlsjukdom

Många förknippar fortfarande hjärt-kärlsjukdom med män – men sanningen är att även kvinnor drabbas i stor omfattning. Faktum är att hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom och död bland kvinnor världen över.

En anledning till att myten lever kvar är att kvinnor ofta utvecklar hjärt-kärlsjukdom senare i livet än män. Men även om sjukdomen visar sig senare betyder det inte att risken är mindre.

Riskfaktorer som kvinnor bör känna till

Det finns flera faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Några av de vanligaste är:

  • Hög ålder
  • Ärftlighet
  • Högt blodtryck
  • Förhöjda blodfetter
  • Bukfetma
  • Diabetes
  • Rökning och andra ohälsosamma levnadsvanor

Dessa faktorer kan, både tillsammans och var för sig, påverka blodkärlen och öka belastningen på hjärtat över tid.

Högt blodtryck – en viktig varningssignal

Eftersom kvinnor ofta insjuknar senare i livet har många redan utvecklat högt blodtryck när sjukdomen upptäcks. Högt blodtryck ökar risken för bland annat hjärtinfarkt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation.

Efter klimakteriet blir det därför extra viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck och vara uppmärksam på förändringar i hälsan.

Diabetes ökar risken

Personer med diabetes har en kraftigt ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Hos kvinnor försvinner dessutom det skydd som hormonet östrogen ger före klimakteriet, vilket gör risken ännu större.

Rökning påverkar hjärtat

Rökning är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt och kärlkramp. I Sverige röker fler kvinnor än män, vilket gör frågan särskilt viktig för kvinnors hjärthälsa.

Stress och återhämtning

Stress påverkar inte bara det psykiska måendet – utan även hjärtat. Forskning visar att kvinnors nivåer av stresshormoner ofta förblir höga långt efter arbetsdagens slut.

För många kvinnor fortsätter ansvaret hemma efter jobbet, vilket kan minska möjligheten till återhämtning och öka belastningen på kroppen över tid.

Kunskap kan göra skillnad

Att känna till riskfaktorer och tidiga varningssignaler är viktigt för att kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom. Genom ökad medvetenhet, regelbundna hälsokontroller och hälsosamma levnadsvanor kan risken minska.

Kvinnors hjärthälsa förtjänar mer uppmärksamhet och kunskap kan göra verklig skillnad.

Forskare hittar svaghet hos antibiotikaresistenta bakterier

Antibiotikaresistens är ett växande hälsoproblem världen över. När bakterier blir resistenta mot antibiotika blir infektioner svårare att behandla.

Nu har forskare vid Umeå universitet upptäckt en oväntad svaghet hos vissa antibiotikaresistenta bakterier. Upptäckten kan på sikt bidra till att göra bakterier som MRSA känsliga för antibiotika igen.

En svaghet i bakteriernas skydd

Bakterier har en stark cellvägg som skyddar dem och hjälper dem att överleva. Vissa bakterier har utvecklat förmågan att fortsätta bygga upp sin cellvägg även när de behandlas med antibiotika.

Forskarna upptäckte att resistenta bakterier är beroende av en liten molekyl som transporterar byggstenar till cellväggen. När forskarna störde denna transport försvagades bakteriernas motståndskraft mot antibiotika.

När resistens också blir en svaghet

En särskilt intressant upptäckt var att vissa genetiska förändringar som gör bakterier mer motståndskraftiga samtidigt kan göra dem svagare på andra sätt.

Forskarna såg bland annat att bakterier som utvecklade nya resistensmutationer ofta växte långsammare och hade svårare att orsaka infektioner. Det innebär att bakteriernas förmåga att stå emot antibiotika kan ha en baksida.

Kan gamla antibiotika få nytt liv?

Forskarna hoppas att upptäckten i framtiden kan bidra till nya behandlingsstrategier där man utnyttjar bakteriernas svagheter för att återställa effekten av befintlig antibiotika.

Liknande resultat sågs även hos pneumokocker, bakterier som bland annat kan orsaka lunginflammation. Det kan tyda på att mekanismen finns hos fler antibiotikaresistenta bakterier.

Det krävs dock mer forskning innan upptäckten kan användas som behandling. Studien är ett tidigt steg, men visar hur forskare kan försöka hitta nya sätt att bekämpa antibiotikaresistens – inte bara genom att utveckla nya antibiotika, utan också genom att identifiera bakteriernas egna svagheter.

Intresserad av att läsa mer? Klicka här

Skillnader i cellgiftsbehandling vid bröstcancer kan påverka överlevnaden

Ny forskning visar att det finns skillnader i hur ofta kvinnor med tidig bröstcancer får cellgiftsbehandling beroende på var i Sverige de bor. Studien från Karolinska Institutet visar att dessa skillnader kan ha betydelse för överlevnaden, framför allt hos kvinnor över 65 år.

Samma riktlinjer – men olika behandlingar

Forskarna analyserade uppgifter från drygt 62 000 kvinnor som fick diagnosen tidig bröstcancer mellan 2007 och 2023. Studien undersökte hur användningen av cellgifter varierade mellan olika sjukvårdsregioner och om detta kunde påverka patienternas prognos.

Resultaten visade att andelen patienter som fick cellgiftsbehandling varierade mellan olika delar av landet. Totalt fick cirka 28 procent av patienterna cellgifter, men användningen var högre i vissa regioner än i andra.

Störst skillnad bland äldre kvinnor

För kvinnor under 65 år såg forskarna ingen tydlig skillnad i överlevnad kopplad till variationer i cellgiftsbehandlingen. Däremot såg man ett annat mönster bland kvinnor som var 65 år eller äldre. Där hade regioner med lägre användning av cellgifter också en högre dödlighet över tid.

Forskarna menar att resultaten kan tyda på att vissa patienter hade kunnat få en mer aktiv behandling och därmed en bättre prognos om vården hade varit mer likvärdig i hela landet.

Varför är jämlik vård viktig?

I Sverige finns nationella rekommendationer för hur bröstcancer ska behandlas. Trots detta kan lokala traditioner och bedömningar påverka vilka behandlingar som erbjuds patienter.

Forskningen visar därför vikten av att fortsätta arbeta för en mer jämlik cancervård, där alla patienter får tillgång till den behandling som bäst passar deras situation – oavsett var i landet de bor.

Forskning bidrar till bättre vård

Genom stora studier av patientdata kan forskare upptäcka skillnader i vården och identifiera områden där förbättringar behövs. Den här typen av forskning kan bidra till att framtidens behandlingar blir mer jämlika och bättre anpassade efter patienternas behov.

Källa: Variation in chemotherapy use across healthcare regions in Sweden and its impact on prognosis in women with HR+/HER2- early breast cancer

Att kunna flera språk kan stödja hjärnhälsan

Att lära sig främmande språk underlättar kommunikation och ger möjlighet att lära känna andra kulturer, men det kan också fungera som hjärnträning. När vi talar ett annat språk väljer hjärnan rätt ord och grammatiska regler samtidigt som den håller koll på andra språk som inte används just då.

Hur påverkar flerspråkighet hjärnan?

Forskning visar att hjärnan kan använda liknande nervnätverk när vi talar olika språk. Detta visar på hjärnans stora flexibilitet och förmåga att anpassa sig till olika uppgifter.

En studie med över 86 000 personer från 27 europeiska länder visade att flerspråkighet kan vara kopplad till ett långsammare biologiskt åldrande. Andra resultat tyder på att personer som kan mer än ett språk oftare har en hjärna som ser yngre ut än deras faktiska ålder.

Det betyder dock inte att språkkunskaper i sig stoppar åldrandeprocessen. Hjärnhälsan påverkas även av faktorer som fysisk aktivitet, utbildning, sociala relationer, kost och den allmänna hälsan.

Vikten av att använda språk regelbundet

Fördelarna kan inte bara bero på hur många språk man kan, utan också på hur ofta de används. Dagliga samtal, läsning eller arbete på ett annat språk kan aktivera minnet och uppmärksamheten mer intensivt än att använda språket mer sporadiskt.

Flerspråkighet kan också vara en av de faktorer som bidrar till så kallad kognitiv reserv – hjärnans förmåga att behålla sin funktion trots åldrande eller sjukdom.

Är det värt att lära sig ett nytt språk som vuxen?

Du kan börja lära dig ett nytt språk i vilken ålder som helst. Du behöver inte bli helt flytande direkt – att regelbundet lära sig nya ord, lyssna på inspelningar eller ha enkla samtal aktiverar också hjärnan.

Dagens forskning visar inte att flerspråkighet förebygger demens. Däremot tyder resultaten på att det kan vara en av flera faktorer som stödjer hjärnans flexibilitet och förmåga att anpassa sig genom hela livet.

Nikotin kopplas till psykisk ohälsa hos unga

Ny forskning visar att nikotinanvändning bland unga kan vara kopplad till en ökad risk för psykisk ohälsa. Studien lyfter vikten av att bättre förstå hur nikotin påverkar den unga hjärnan och hur användningen kan hänga samman med exempelvis ångest och nedstämdhet.

Unga hjärnor kan vara extra känsliga

Under ungdomsåren genomgår hjärnan fortfarande en viktig utveckling. Nikotin påverkar hjärnans belöningssystem och signalsubstanser, vilket kan påverka bland annat humör, stress och beroendeutveckling.

Forskare undersöker därför hur nikotin kan påverka ungas psykiska hälsa och varför vissa personer verkar vara mer känsliga än andra.

Viktigt att förstå sambandet

Resultaten visar ett samband mellan nikotinanvändning och psykisk ohälsa, men mer forskning behövs för att förstå exakt hur sambandet ser ut. Forskare vill bland annat undersöka om nikotin kan bidra till psykiska besvär eller om personer som redan mår dåligt löper större risk att börja använda nikotin.

Forskning kan bidra till bättre stöd

Genom att öka kunskapen om nikotinets påverkan på unga kan forskare, vårdpersonal och samhället bättre förebygga problem och skapa rätt stöd för unga som använder nikotin.

Forskning om nikotin och psykisk hälsa är en viktig del i arbetet för att förstå hur vi kan skydda ungas hälsa och förebygga framtida ohälsa.

Källa: Gender-Specific Associations Between Tobacco and Tobacco-Free Nicotine Use and Symptoms of Anxiety and Depression in Swedish Adolescents

Sex-specific associations between tobacco use and youth mental health: prospective and cross-sectional findings from Swedish adolescents