Vad är långvarig smärta och hur fungerar det med smärtskalor?

Ens smärta kan se olika ut, och det kan vara svårt att som person med långvarig smärta att faktiskt ange hur svår ens smärta är. Det finns många alternativ som man kan använda såsom en numerisk, 1–10 skala, verbalt beskrivande skala och visuell analog skala. Varje person är olika, vilket också gör att den upplevda smärtan alltid är olika. Därför är det bra att känna till sin smärta och hur man själv kan göra för att motverka smärtan överlag. 

Långvarig smärta

När man har ont länge kan det påverka ens vardagliga liv och göra det svårt att leva som man vill. Består smärtan längre än 3 månader så klassas man den som långvarig smärta, vilket oftast kan bero på en sjukdom, skada eller inflammation i kroppen som gör att smärtan blir långvarig, tidigare kallad kronisk. Vardagen påverkas därmed och gör det svårt att komma ut och träffa andra, samt att stressen förstärks och sömnen störs. Besvären påverkar varandra och påverkar ens smärta, vilket kan i slutet vara svårt att se vad som orsakas av vad. Det kan göra olika ont olika dagar och smärtan kan ändra karaktär, men den försvinner aldrig helt. Det är därefter vanligt att bli nedstämd och ledsen till följd av smärtan, som kan leda till depression och ångest.

En långvarig smärta betraktas nu dessutom som en egen sjukdom, som oftast kan vara komplex. Det är ofta svårt att komma till rätta med värken och som drabbad behöver man därför ett individuellt omhändertagande, där hänsyn tas till hela ens situation. För att smärtan kan ha olika karaktär och ofta sprider den sig, till exempel att den kan bli värre efter belastning och man blir därefter öm i stora delar av kroppen.  Därför kan det vara svårt att ange ens smärtas intensitet för sjukvården när informationen inte räcker till, vilket gör det viktigt att hitta rätt smärtskala att använda tillsammans med ens läkare och sjuksköterskor. För sådana verktyg kan förbättra det stöd som patienterna får från sjukvården och anhöriga. 

Vad för smärtskalor finns det?

Det finns några olika sätt att förmedla sin smärta på. Ett bra sätt är att använda smärtskalor tillsammans med sjuksköterskor och läkare. Dessa används främst till att utvärdera den smärta som patienten upplever. På Vårdhandbokens hemsida kan man hitta en lista med de olika smärtskalorna som används i Sverige. Numerisk skala, verbal beskrivande skala och visuell analog skala är de vanligaste smärtskalorna som används. 

Numerisk skala

Denna är en av de vanligaste formerna av smärtskala, där den utgår från 0, som beskrivs som ingen smärta, till 10, som beskrivs som den värsta tänkbara smärta. Patienten kan även markera på den numeriska skalan eller markera på en vanlig linjal

Verbal beskrivande skala 

Vissa kanske tycker det är bättre att ha beskrivande med ord istället för att ha en sifferskala, därför finns det en sjusifferskala där de olika smärtnivåerna beskrivs med korta ord. Beroende på behov kan sifferskalan variera mellan 7 och 4 ord som beskriver smärtans intensitet. 

1. Ingen smärta.

2. Lätt smärta

3. Måttlig smärta.

4. Medelsvår smärta.

5. Svår smärta.

6. Outhärdlig smärta.

7. Värsta tänkbara smärta

 

 

Visuell analog skala (VAS)

För en del kan det kännas lättare att, utefter en 10 cm lång linje, sätta ett eget kryss för att förmedla sin smärta. Som de tidigare skalorna går denna från ingen smärta till värsta tänkbara smärtan. 

Smärtteckning

Genom att använda en smärtteckning kan man enkelt visa var på kroppen man har ont och hur smärtan känns. Detta kan ingå i en mer genomgående analys, där man kan få svara på frågor om hur vardagen påverkas av smärtan m.m. 

  

Intresserad av att läsa mer? Abbey Pain Scale är ett verktyg som används för att skatta smärta hos personer med nedsatta kognitiva funktioner och andra som inte kan verbalisera sin smärta. Här utgår vårdpersonal från ett dokument för att bedöma och få fram tecken på smärta hos personer med kognitiv sjukdom som inte kan uttrycka smärta i tal. 

 

Vad kan man själv göra?

Att ha vanor varje dag kan hjälpa kroppen att hantera ens smärta, och viktigaste är att göra saker man gillar att göra, och som man mår bra av och inte sluta röra på sig. Att hålla sig social och vara i en gemenskap kan göra mycket för att underlätta ens besvär. Att vara aktiv är också viktigt, och om man har svårt att hitta en aktivitet som funkar för en kan man söka till en fysioterapeut som kan hjälpa en att hitta rätt träningsform. För om man är aktiv och rör på sig kan man minska stressen på kroppen och därmed lindra kroppen från smärtan. Med att också äta hälsosamt leder till att man sover bättre och gör att kroppen kan återhämta sig bättre på natten. 

Genom att fylla sin vardag med lustfyllda aktiviteter och umgås med vänner och familj hjälper till att hantera ens smärta. Detta kan sedan med tiden även få nervsystemet att balanseras så att det kan göra mindre ont. Det är aldrig för sent att börja röra på sig och det viktiga är också att fortsätta försöka vara aktiv och äta rätt. Dessutom kan det hjälpa att ta en dag i sänder.  

 

Vi på Forskningspanelen är alltid måna om att förse våra medlemmar med verktyg och resurser som kan hjälpa dig som patient att förstå ditt tillstånd bättre och hur du kan må bättre i ditt liv. Att känna till olika smärtskalor, som t.ex. finns på Vårdhandboken, kan hjälpa att framföra hur ont man har tillsammans med sjuksköterska och läkare. Det finns även mer utvecklade smärtskalor som läkare använder sig av. Detta kan vara bra att också ta upp med sin läkare om vad de innebär och hur de kan användas. Dessutom är det bra att som person med långvarig smärta att hålla sig aktiv och fylla ens liv med luftfyllda aktiviteter som kan hjälpa till att lindra smärtan. Genom att gå in på trovärdiga sidor, som 1177 och Capio, kan man läsa mer om långvarig smärta. 

 

Källa: 

Smärtskattningsinstrument – Vårdhandboken (vardhandboken.se)  

Långvarig smärta – 1177 

Långvarig smärta – Symptom och råd | Capio

Foto av: fizkes  and Nodar Chernishev via Canva.com