För den som drabbas av ett hjärtstopp är tiden det tar innan du får hjälp avgörande för din framtid. Av de cirka 10 000 personer som i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år får endast knappt hälften påbörjad behandling. Bara runt 500 personer överlever. Per var en av dem.
Per är idag 84 år och bor i Malmö. En helt vanlig dag 2018 klev han upp på sin cykel för att trampa ner till vårdcentralen. Han behövde ta nya blodprover och ville göra det innan han och hans sambo, Barbro, skulle åka i väg på en längre resa. Per kom fram till vårdcentralen, låste sin cykel och började gå upp mot entrén. Sedan minns han inte mer.
”Hade jag cyklat ner en halvminut tidigare så hade jag suttit på cykeln när det hände. Då hade jag ramlat ner i marken och inte varit så nära vårdcentralen. Och då hade jag nog inte funnits längre”, säger han.
Per hade drabbats av ett plötsligt hjärtstopp, ett tillstånd som innebär att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen upphör. Det leder till att kroppens olika organ inte kan få det syre de behöver, vilket i slutändan resulterar i att den drabbade personen inte överlever. Ofta beror ett plötsligt hjärtstopp på att hjärtats normala rytm har övergått i oordning, till ett så kallat kammarflimmer. För att behandla oordningen behövs en defibrillator, en hjärtstartare, vilken ger hjärtat en elektrisk chock för att få det att slå normalt igen.
Snabb behandling räddar liv
Per som var nära vårdcentralen när han föll ihop fick snabbt hjälp av flera personer och personal på plats. Han har berättat att de snabbt påbörjade hjärt- och lungräddning, HLR, och att de använde en defibrillator vilket fick hans hjärta att slå normalt igen. Han minns ingenting från stunden då han ramlade ihop.
”Att de fick i gång hjärtat på mig med defibrillatorn har jag inget minne av. Jag har inte känt eller märkt någonting. Nästan två dygn senare vaknar jag upp på intensivvårdsavdelningen”, berättar han.
Det snabba ingripandet räddade Pers liv. Under tiden han låg på sjukhuset fick han en ICD, en implanterbar defibrillator, inopererad. Den övervakar hans hjärtrytm med avsikten att ge hjärtat en stöt om rytmen slår fel. Trots det som har hänt känner han ingen större oro i sin vardag.
”Oro gör att du kan bli sämre. Jag försöker ta det lugnt och göra precis det jag brukar göra. Det vill jag råda andra till också”, säger han.
Forskning gör skillnad
Det forskas mycket på hjärt- och lungsjukdomar. Tack vare det kan fler personer nu än förr räddas om de drabbas av ett hjärtstopp och många fall kan undvikas då sjuklighet i hjärta och lungor kan upptäckas och behandlas i tid. Forskningspanelen arbetar just nu med en studie som söker deltagare som lätt blir andfådda i samband med låg fysisk aktivitet. Det finns många anledningar till att man lätt blir andfådd, bland annat sjukdomar från hjärta och lungor. Per har själv erfarenhet av att delta i en forskningsstudie, efter han drabbades av hjärtstoppet.
”Jag tyckte att det var väldigt trevligt att delta. Dessutom tycker jag att om jag kan hjälpa någon, så att en annan människa kan få det bättre, då är det ju jättebra om jag kan ställa upp på det”, berättar han om sin upplevelse av att delta i studien.
Idag mår Per bra, förutom besvär med lungorna efter att han drabbats av Covid förra året.
”Jag cyklar och jag rör på mig mycket, det tycker jag är viktigt. Och att inte oroa sig för mycket”, säger han.
Hjärt-lungräddning är kunskap som räddar liv! Vet du hur man utför HLR? Här kan du läsa mer om vad man ska tänka på och här kan du se en kort film som visar hur man gör.
Vill du delta i en klinisk forskningsstudie? Klicka här för att läsa mer om våra pågående studier, och här för att komma till hälsoformuläret för personer som blir andfådda vid låg fysisk aktivitet.